Arbetsmiljö i salong
Frisör-, frans- och nagelarbete innehåller praktiska risker som är lätta att glömma bort i uppstartens stress: kemikalier, stillastående arbetsställningar och repetitiva rörelser. Ett arbetsmiljöarbete som byggs in tidigt sparar både hälsa och sjukskrivningar längre fram.
Kemiska risker i det dagliga arbetet
Frisör-, frans- och nagelarbete har kemiska risker kopplade till bland annat hårfärg, blekmedel, lim och akrylater, som kan orsaka hudirritation och allergier vid upprepad exponering. Riskbedömning, rätt skyddsutrustning och god ventilation är grundstenarna i att hålla riskerna nere. Kontrollera säkerhetsdatablad för de produkter du använder och följ tillverkarens anvisningar om skydd och ventilation.
- Handskar anpassade för aktuell kemikalie, bytta regelbundet.
- Ventilation som för bort ångor från färg, lack och lösningsmedel.
- Rutin för att läsa säkerhetsdatablad innan en ny produkt tas i bruk.
Allergirisker vid frans- och nagelarbete
Frans- och nagelarbete har särskilda allergirisker kopplade till lim, akrylater och den arbetsmiljö som uppstår vid nära, upprepad kontakt med kemikalier. Både kunder och personal kan drabbas, så tydlig information om vilka produkter som används och riskbedömning av arbetsmomenten är viktigt redan innan du erbjuder tjänsten kommersiellt.
Patch-test och information
Vid produkter med känd allergirisk kan ett litet test innan full behandling minska risken för en kraftig reaktion. Informera kunden om detta och dokumentera att informationen getts, snarare än att lova att en reaktion aldrig kan inträffa.
Belastningsergonomi vid stående och repetitivt arbete
Arbetsställningar, repetitivt arbete och handintensivt arbete ska riskbedömas och förebyggas enligt Arbetsmiljöverkets regler om belastningsergonomi. I praktiken handlar det om höj- och sänkbara stolar, pauser mellan behandlingar och variation i arbetsmoment för att undvika att samma muskler belastas timme efter timme. Nagelterapeuter och fransstylister som arbetar nära och statiskt är särskilt utsatta för nack- och ryggbesvär.
Systematiskt arbetsmiljöarbete – så börjar du
Arbetsgivare ska arbeta systematiskt med arbetsmiljörisker, åtgärder och uppföljning enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det innebär i grunden att regelbundet gå igenom vilka risker som finns i verksamheten, bestämma åtgärder, genomföra dem och följa upp att de fungerar – och att dokumentera det hela på ett sätt som går att visa upp. Har du anställda gäller detta oavsett salongens storlek, men omfattningen kan anpassas efter hur många ni är.
Koppling till hygienrutiner och anmälan
Mycket av arbetsmiljöarbetet överlappar med de rutiner som krävs kring hygienisk verksamhet, till exempel hantering av vassa föremål och rengöring av ytor. Har du redan gått igenom guiden om att anmäla hygienisk verksamhet kan du återanvända mycket av det arbetet här.
Arbetsmiljö vid introduktion av ny personal
Nya medarbetare löper ofta högre risk för olyckor och felaktig kemikaliehantering under de första veckorna, innan rutinerna sitter. Låt introduktionen innehålla en genomgång av var skyddsutrustning finns, hur säkerhetsdatablad läses och vem som ska kontaktas vid en olycka eller allergisk reaktion hos en kund. En kort skriftlig checklista gör att ingen del av introduktionen glöms bort i stressen kring en ny anställning.
Glöm inte den psykosociala arbetsmiljön
Utöver kemiska risker och ergonomi ingår stress, arbetsbelastning och stämningen på arbetsplatsen i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fullbokade dagar utan pauser, otydlig ansvarsfördelning eller en pressad relation mellan kollegor kan ge minst lika stora hälsokonsekvenser som en dålig arbetsställning. Ta upp frågan regelbundet i teamet, inte bara vid en enskild medarbetarsamtal en gång om året, och se till att det finns en tydlig väg för personal att lyfta problem innan de växer sig stora.
